Vissa ämnen berör, skapar nyfikenhet och triggar mer än andra. Det omöjliga i att undvika det hos omgivningen, att inte bli arg utan förstå att det är så. Det kan vara svårt att känna tillit, svårt att veta bakgrunden till varför detta skulle vara viktigt i deras liv. Svårigheten i att kunna särskilja om det är av omtanke eller av egoistiska själ. Att vara som en öppen bok, men att i efterhand kanske ångra sig just för att rädslan inför den sociala normen växer. Men att ändå kunna göra det som känslan säger och innerst inne känna trygghet i det, oavsett. Att känna att man växer tillsammans och faktiskt bildar ett oslagbart team. Två små övermogna blåbär på samma sköra kvist, skulle man kunna säga :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar